Galaxljuset återkommer.
Kallare vindar ifrån norr kan jag tro att det blir. Men Sol-Jupiterlinjen har inte passerat det ljusstarka stjärnklustret M 22, så då blir det ingen starkare kyla på ett tag än. Först efter ett par veckor i februari har Jupiter lämnat M22.
Jupiters läge.
Eftersom Jupiters läge med starka stjärnor bakom så kan det bli varmare än normalt en månad framåt.
Stark och röd sol.
Vid tidpunkten när solen var så röd den första januari så var fönsterbilden mot solen speciell med superstarka stjärnklustret M22 några grader till höger och ytterligare några grader till höger befanns jupiter. M22:s position var alltså mittemellan solen och Jupiter. Solen hade två dagar tidigare passerat M22. Dem senaste dagarnas väderrapporter har också varit allt annat än normala för årstiden. Kan Jupiter med sin stora massa påverka och vara med och dra åt sig ljus från yttre rymden? Det kan finnas en viss påverkan från planeter. Frågan är om det kan vara av den här skalan. Det här tillfället kan vara till en ledtråd.
Jupiter och stjärnkluster i konjunktion.
Om vädret är lite speciellt just nu, så är också objekt i kontrariktningen mot rymdfönstret det också.
Bilden visar solsystemet med ordinarie riktning av fönstret ut mot rymden.
Bilden nedan är fönstret i kontrariktningen och visar Jupiter till höger om solen och är på väg mot vänster och ska passera stjärnklustret M22 till vänster om solen. Jupiter och M22 ligger på motsatta sidan i solsystemet och är långt ifrån jorden. Men när dom ligger på en rak linje med jorden så brukar det bli lite speciellt ändå.
Lugn solaktivitet.
Det har varit lugnt med solaktiviteten en längre tid. Och så har det varit sparsamt med stjärnor några dagar i rymdfönstret bakom jorden vilket syns till höger och övre delen av bilden. Men nu kommer centrum på galaxskivan in i fönstret igen till nyår. Lite mer växlande väder är att vänta då solen har mera kraft att bränna igenom molntäcket. Inte för inte det heter i visan "när juldagsmorgon glimmar". En av dom hetaste stjärnorna under hela året träffar i år zenitlinjen på julafton klockan 14:00.
Plejaderna avklarade.
Då har Plejaderna kommit ur den lokala svep-zonen. Men istället har ett gigantiskt eldklot några grader under ekliptikan kommit i svep-området. Eldklotet som har namnet Aldebaran ligger bara 66 ljusår bort och har lite starkare stjärnor omkring sig. Idag tangerade stjärnan in på svep-området och ligger kvar i området till den 7 december. Efter det datumet, alltså om en vecka, kan det bli kallare igen. Plejaderna ligger vid den övre blå pilen.
Även Jupiter.
Den största planeten i solsystemet passerar med starka minigalaxer bakom sig. Den kommande veckan blir det varmt. Tror nog att det är största orsaken till det varma vädret.
Plejaderna.
Snart kommer Plejaderna in i svep-området Så det blir lite ljusare och varmare. Jag gissar att den snö som nu finns här kommer att tina bort.
Ljusstarka galaxer M33 och M31
Efter att det några veckor har varit mörkt kallt och regnigt så har det blivit lite ljusare och varmare på eftermiddagarna. Tror nog att dom här galaxerna har en avgörande betydelse för det. På söndag så kommer dom ur svep-området för zenitlinjen, den gröna streckade linjen.
Svep-området är olika för olika latituder. I Danmark t.ex. ligger galaxerna 1 vecka längre i svep-området än här i mellan-Sverige. På den undre bilden syns den vänstra linjen för mellan-Sverige och den högra för Danmark.
Ljusan dag på onsdag.
Blir ljusare på onsdag. Även vid mulet väder så blir det ljusare. Galaxhoparna förhöjer dagsljuset.
Söndagsväder
En starkare stjärna kommer i träff i morgon söndag. Och så kommer månen in från höger så det blir fullmåne. Brittsommarväder dom närmaste dagarna
Närstående stjärnor med gemensam strålpunkt.
Sinsemellan närstående stjärnor med mindre spridning än 1 grad kan ha en gemensam strålpunkt. I ett till synes tomt område med stjärnor kan ändå ha en punkt som ger effekt. Den observerade gemensamma tyngdpunkten för en samling stjärnor kan återge effekten av alla ingående stjärnor i den avgränsade gruppen. Alltså en betydande effekt i en tom punkt som är tyngdpunkt för en grupp stjärnor.
Neptunus aktuell kommande dagar.
Passagen sker i morgon och planeten har en starkare stjärna bakom sig. Den ligger ju långt bort men kan nog orsaka lite speciellt väder ändå.
Åskväder senaste veckan.
På sol-jordlinjen finns det inte några anmärkningsvärda stjärnor att skåda. Däremot blev ett starkare stjärnkluster passerat av Sol-Jupiterlinjen den 27 augusti. Stjärnkluster är benämnt NGC6235. Positionen kan beskrivas så, om vår galax har formen som ett stekt ägg så ligger klustret axiellt 1cm ut från centrum på gulan och vi själva ligger halvvägs radiellt ut i vitan.
Fullmåne och två starkare stjärnor.
Det bolmade upp höga moln så att det t.o.m. åskade. Det blir lite speciellt väder när Månen passerar förbi i ytterspår på jordens färdväg runt solen. Kanske Månen också förmedlar in extra energi mot jorden när den korsar sol-Jordlinjen, bara det finns starkare stjärnor utmed linjen.
Och så kikar jag även på Jupiter och Saturnus.
Eftersom det är dom största planeterna, så tror jag att även dom har inverkan. Jag har kollat Jupiter och Saturnus fönsterbilder. Förra året som var lite varmare, så passerade Jupiter en ljusstark stjärna. Om man ser fram emot vintern så kommer Jupiter att passera ännu en stark stjärna.
Långväga signaler från rymdfarkoster.
Rymdfarkoster som reser från jorden kan skicka bilder tillbaka från långa avstånd. Med sändare som bara har nån tiondels kilowatt kan bilder från farkoster sändas tillbaka till jorden. Då kan jag förstå att ljus från avlägsna stjärnor kan ge energieffekter på jorden.
Saturnus in Sol-Jordlinjen.
Vad som ser ut att hända är väl att ostliga vindar börjar dominera utan att det finns något högtryck öster ut att tala om, möjligen ett på Island. Kan det vara Saturnus som hejdar västanvind-driften med sin stora massa. Teorin om Västanvind-driften som jag har, är att den uppkommer av interaktionen mellan solens och jordens gravitationsfält i ostört normalläge.
M22 håller regnet borta.
Skulle nog tro att det ska mycket till om det blir regn i morgon när fönsterbilden ser ut som den gör.
Tidpunkten för bilden är 14:15.
En förklaringsmodell till varma vädret.
Vad som är lite speciellt just i dagarna är att på högra sidan om galaxskivan ligger Jupiter. Lika långt till vänster om galaxskivan ligger Saturnus. Alltså dem två största planeterna i vårt solsystem. Dom här jätteplaneterna kan ha en viss förmåga att gravitations-linsa in ljus från bakomvarande galaxcentrum. Här finns både ljus och värme att hämta. Strålgången är sålunda att galaxljuset kommer in från galaxens centrum , dras in mot planeterna, böjs av in mot solen, går förbi jorden och mottas av solen. Därefter speglas ljuset i solens yta tillbaka mot jorden och vi får en tillfälligt intensivare strålning av ljus och värme.
