Kulet på Valborg.
Man har väl mer än en gång stått och värmt sig intill en valborgseld. Det är väl bara det att ofta har det varit lite kallt sista april. Räknar man dem stjärnor som finns nära ekliptikan just då, är det inte många. Det ser faktiskt ut som ett litet tomrum i rymdfönstret några dagar före Valborg. Jag använder mig av en princip tagen från Valborg lite då och då. "Ingen stjärna i sikte= eld i kamin, Stjärna i sikte= ingen eld i kamin"
Ett par iakttagelser före högtrycket som var.
Två speciella händelser inträffade före högtryckets tillkomst. Den ena var passagen av starka stjärnan Spica. Den andra iakttagelsen var inte i rymdfönstret för Jorden utan i rymdfönstret för Jupiter. Jorden har ju sin egen ekliptika och Jupiter har också sin egen egen ekliptika. Det skiljer inte så mycket mellan dom olika banorna då dom ligger i stort sett samma plan. I Jupiters rymdfönster befanns en svagare stjärna men ändå på Jupiters ekliptika. Träffen ägde rum den 17 april och tre dagar senare gjorde högtrycket sig tillkänna. Igår blev det en inte lika fullträff med en liknande stjärna, så det återstår att vänta in kommande väder.
Jo men, solen värmer.
Prognosen för idag var att det skulle bli soligt och jag tror jag inte har sett ett moln idag. Vad rymdfönstret beträffar så blev det en utdragen träff idag också. Den kom i träff redan på morgonen och den var aktiv fram till 12-tiden. Stjärnan ifråga var svag med en visuell magnitud på drygt 8. Lite värme lär den väl ha bidragit med. Imorgon är det också en liknande stjärna i bild men träffen är inte så precis. Imorgon kväll kommer också nymånen in i fönstret och då kan det nog bli svalare.
Jo, jag tittar också på väderprognoser.
I prognosen för i morgon bedöms det som soligt. När jag sedan tittar på stjärnfönstret så ser jag att jordklotet kommer mitt för en stjärna, inte så stark (visuell magnitud 7.36) men den är aktiv hela dagen och den blir mest aktiv på eftermiddagen. Dessutom tillkommer flera träffar med stjärnor lite vid sidan av ekliptikan. Det skulle gå att precisera tidpunkterna för dem också, men då skulle jag vilja ha nåt slags protokoll att gå efter, typ avstånd från ekliptikan, temperatur på stjärnan, och visuell magnitud. Det blir i alla fall extra soligt i morgon.
Då var stjärnan Spica passerad.
När stjärnan var som närmast så blåste det också som värst. En stolplykta blåste omkull för mej men jag hade en mindre lykta i reserv som kommit på plats. Jag kan tänka att den där stjärnan har ställt till det genom åren som gått. I uttrycket aprilväder kan den där stjärnan vara upphov till en del blåsväder. Det var ju några tornados som gick fram Amerika. Uppe i fjällen var det kämpigt nog att ta sig fram och där har det blåst i nästan en vecka.
Stark och vit stjärna.
En riktig superstjärna är aktuell i dagarna. Men egentligen består den av två stjärnor. Den ligger något under ekliptikan.
Parameter nr:2
En mera långsiktig parameter kan vara läget på Jupiter. Den rör sig 1 varv i solsystemet på 12 år. Den befinner sig mycket längre i aktiv tid när den kommer i position vid en stjärnträff. En vecka tillbaka var Jupiter mitt för stjärnan som är närmast snett upp till höger.
Dagens bild är i tre vyer. Överst till vänster Jupiters läge i ekliptikan, Underst till vänster Jupiters läge i solsystemet, högra bilden är jorden sedd från solen. För att se detaljer är bilden inte optimal.
Solljusets intermittenta natur.
Den tillsynes slumpvisa fördelningen av stjärnor på himlen skapar ett virrvarr av ljuspunkter. Men en sak kan man i alla fall säga om stjärnor är att, dom är där dom är. När jag ser den lokala zenit-pelaren sveper längs med ekliptikan så träffar den näraliggande och lite starkare stjärnor. Resultatet av det blir att solljuset energi ökar och minskar vartefter träffarna sker. Solljuset styrka blir intermittent. Men energiupptaget i atmosfären har en tröghet som slätar ut temperaturväxlingarna, så att det blir svårt att detektera variationerna. Men på högre höjd, och långt från vatten så minskar trögheten och temperaturvariationerna blir större, typ inlandsklimat.
Dagens bild: Den svaga gröna linjen genom klotet är den lokala zenit-pelaren som pendlar med jordens rotation.
En solig dag i morgon onsdag
Även om de två stjärnorna inte är starka i morgon så verkar de intermittent d.v.s. de är i aktivt läge hela dagen. Solen blir starkare ju längre dagen lider.
Astronomiska störningar på temperaturen.
Det jag kikar på i vädret är ju plötsliga förändringar som kan ha orsakats av astronomiska fenomen. I huvudsak tittar jag på solsystemets planeter när de kommer i linje med ljusstarkare objekt ute i rymden. Även månen och galaxcentrum i linje kan ge effekt på vädret. Så här såg det ut morgonen den 4:e mars. Månen närmast och jorden lite längre bort med centrum på vintergatan i bakgrunden.
Trimmat snöslungan.
Tydligen är det snö på gång igen. Har varit och köpt vinterolja till den lilla snöslungan som jag har dragit fram. Nu är det ny olja i den så. Den har gått i många år så det är bäst att sköta om den lite då och då.
Kylan tillbaka
Kylan kom tillbaka i grevens tid för Vasaloppet. Jupiters inverkan avtar, men till vårdagjämningen är det en värmebölja på gång igen. Kanske inte så långvarig, men snösmältning blir det.
Superstjärnan P leo.
Den befinner sig långt bort. 1,6 kpc = 5400 ljusår. Det är den näst hetaste och ljusstarkaste stjärnan nära ekliptikan. Blå till färgen eftersom den är 20000 grader och en ljusstyrka på närmare 70000 gånger solen. Den är aktuell omkring den 24 - 25 februari, alltså dagarna före Vasaloppet. Blå stjärnor som jag tidigare nämnt, har en förmåga att ge kallt väder. Teorin är att de bränner bort höga moln och så kan utstrålningen från marken öka.
Det är stjärnan närmst till höger om jordklotet och passagen skedde strax före midnatt till onsdagen.
Det skedde en liten temperaturhöjning då som diagrammet nedan visar.
Och vinden vred sig lite märkligt också.
Högtryck på gång.
Stjärnträffen är så perfekt att ett högtryck kan bildas under dom närmaste dagarna. Stjärnan närmast till vänster om jordklotet är huvudaktör. Den kommer mitt för klotet vid middagstid.
Öppet spår åkarna får en fin dag.
Det blir en extra solig och varm dag i morgon då det blir en stjärnträff. Nu är det väl så att jag ska arbeta som vanligt men får jag nåt tillfälle så ska jag vara ute.
Isbana och regn.
För att kunna vistas utomhus utan att halka omkull så är broddar på skorna obligatoriskt. Varma vindarna från Atlanten som framkallar ishalkan kan ha orsakats av den stora planeten i solsystemet. Jag skyller på planeten Jupiter eftersom jag tror att den länkar ljus och värme från en stjärna med benämningen HIP 91402. Även stjärnklustret M22 är med som värmekälla. Jupiter har visserligen gått förbi stjärnan och klustret, men när planeten roterar, pumpar den ljus och värme från höger sida till vänster och skyfflar värmen till Sol-Jupiterlinjen för att sedan via solen speglas till jorden. Ett liknande förhållande inträffade sommaren 2018 men då med en annan stjärna.
Logiskt väder.
Jupiters rymdfönsterbild stämmer med den vädersituation som varit. Det finns en del frågetecken hur kopplingen ser ut till det rådande väder som finns här. Det är som att kolla i facit men man vet inte hur fysiken och beräkningarna har gått till.
En jämförelse.
Den varma månaden januari 1973 har jag astronomiskt sett jämfört med årets januari. Och det jag ser är att Jupiters läge i förhållande till sol-jordlinjen är i stort sett lika. Sedan har jag också jämfört den lokala zenitlinjen och där är det också så gott som identiskt lika, bara att det är förskjutet precis ett dygn. Jupiter är i lika läge vart tolfte år. Zenitlinjen är i lika läge var 24 timme. Finns det här en ledtråd till orsak och verkan i klimatet?
Jupiter är på den näst största omloppsbanan i bild. Övre bilden januari 2020
1973
Värme från ekliptikan.
Stjärnor som ligger närmast ekliptikan får ju störst inverkan globalt sett. Men om man bor på norra 61:a breddgraden, då är det stjärnorna som ligger en kvarts grad ovanför ekliptikan som kan ha störst betydelse. Då vrider sig den här lokala Zenit-pelaren runt en och samma stjärna under större delen av dagen, om det nu blir en stjärnträff vill säga. Dom stjärnorna är väl lätt räknade, men det har jag inte gjort, än. Idag blir det en träff på en halvstark stjärna 0.1 grad under ekliptikan klockan 12:06 och sedan en träff på en svagare galax 0,05 grader över ekliptikan klockan 14:35. Det kanske räcker till för att den snö som ska falla blir till regn.
Snöfall som blev snöslask.
Idag skulle det komma ett rejält snöfall men det blev mest snöslask. En tänkbar anledning till denna plötsliga väderförändring kan vara vad som fanns på Sol-jordlinjen bakom jorden.
Där befanns sig en stark stjärna vid namn Asellus Australis med en magnitud på 4.
Det behövs stora energimängder för att omvandla snö till vatten. Här kan man uppskatta vilka energimängder det är fråga om när det blir en perfekt träff med en starkare stjärna. Jag tror att prognosen var helt riktig, men när det blir en stjärnträff som denna, stökar den till det.
