M22 är på gång.
M22 är nog den enskilt starkaste ljuspunkten nära ekliptikan. På söndag är den aktuell på våran längdgrad och den blir som ett rundningsmärke i år. Men istället blir det en utdragen process och jag gissar att det blir några grader varmare på måndag när den är passerad.
En tidsfråga.
Om man utgår ifrån att det är solenergin som orsakar alla väder som förekommer så är det inte många som protesterar mot det. Frågan är bara hur lång tid det tar från det att solljuset når atmosfären till att det ger effekter på jordytan. I det tidsaspekten är jag förmodligen extrem då jag säger att solljuset till stor del är nästintill direktverkande och det istället är variationerna i solljusets intensitet som skapar olika väder. Det finns ju självklart lågtryck, högtryck, fronter på längden och tvären. Men jag tror att även dem har fått sitt ursprung av variationerna i solljusets intensitet. Ett problem är att ingen eller en mycket sparsam forskning på variationerna på solljusets intensitet finns. Kanske beroende på att olika platser har olika förmåga att ta emot solljus. T.ex. en vattenspegel eller en snöyta kan ge en helt olika intensitet.
Full-måne med full-jupiter och vintergatan.
Mycket på en gång nu utmed sol-jordlinjen.
Jupiter ligger ca 10 grader eller en ruta till höger om jorden.
Soligare eftermiddagar.
Planeten Jupiter ligger nu efter på ekliptikan i jordrörelsen runt solen. På eftermiddagarna riktas Sol-jordlinjen mer mot Jupiters håll. I så fall kommer det lättare in mer ljus mot våra breddgrader på eftermiddagarna.
Ett tillfälle att iaktta.
Just idag passerar Jord-sollinjen planeten Jupiter. Om några dagar kan ett högtryck från öster etablera sig och ge varmare och torrare väder.
Jupiter bidrar med värme.
Det finns inga starkare stjärnor bakom Jupiter närmste tiden. Men planeten ligger dock nära vintergatan och kan hämta diffust ljus där. Gör den det, vilket jag tror börjar hända nu, så blir det en varmare period någon månad framåt.
Jupiter på gång.
Om några dagar kommer Jupiter in på Sol-Jordlinjen. I konsekvens med förra sommaren så kommer värmen tillbaka då vi har gått förbi Jupiter. Passagen sker på måndag och då får man se vad som händer. Varmare brukar det bli ändå längre fram i juni.
Kyligare några dagar.
Antares har kommit ur linjen så kallare några dagar. Järnnätterna är väl på gång.
Varmt och kallt.
Ena stunden är det kallt, andra stunden är det varmt. Just i dagarna så är det i rymdfönstret blåa och röda stjärnor om vartannat. Dom blåa stjärnorna ger kallare väder fastän dom är hetare, vad det nu beror på. Och dom röda ger varmare väder fastän dom är svalare än dom blå. Men dom svalare måste vara så mycket större i diameter för att ge en lika låg magnitud i ljusstyrka som hetare med mycket mindre diameter. Med diameter menar jag den synliga diametern. I slutet av maj är det en stor hop blåa stjärnor strax under ekliptikan. Men så finns där även Antares som är väldigt röd.
Jättestjärnan Antares.
Antares anträffas idag 13:30. Vad som händer får man väl se, något extra brukar det alltid bli. Det är träffar på flera starka stjärnor idag men Antares är ljusstarkast. I morgon torsdag träffar den en timme tidigare 12:33 och på fredag ytterligare en timme tidigare 11:31.
Händelserik vecka som kommer.
Vecka 22
Tisdag eftermiddag anträffas M80 stjärnkluster.
Onsdag eftermiddag anträffas M4 stjärnkluster.
Torsdag eftermiddag anträffas jättestjärnan Antares.
Det här är stjärnor som har effekt.
Färgen stämde inte och prognosen blev för optimistisk.
Stjärnan som var aktuell för idag var för blå och alltså för het. Jag tror att gula och mörkröda stjärnor ger mer värme än dom blå.
Sol i morgon
Strålande sol och värme i en skala på 1 till 10 så blir det en 8 i morgon. Alltså väldigt varmt och soligt. Ett högtryck kommer att bildas och det blir varmt och soligt fram till tisdagen.
Regnet uteblev av en orsak.
Enligt vad som dök upp i rymdfönstret så var det inte så konstigt att regnet uteblev.
Den röda pricken bilden, stjärnan k-Lib befanns vara i händelsernas centrum nu morgonen.
Varma dagar nästa vecka.
Fick en ide om månens position relativt vår eget galaxcentrum har inverkan på vädret. På söndag efter fullmånen kommer månen över på galaxsidan.
Tilltagande molnbildning vid middagstid.
En märkbart tilltagande molnbildning vid middagstid noterar jag medelst en satellitbild. Det formligen exploderar fram moln från ingenstans. Astronomiska fönsterbilden visar en hel del stjärnor och dessutom en minigalax vid namn NGC 5897 som ligger 3 grader under ekliptikan. Min teori blir att minigalaxen som med mycket större energinivåer i strålningen bildar kondensationskärnor som vanliga stjärnor inte förmår att göra. Dansken Henrik Svensmark har forskat på detta. Jag instämmer i hans teorier med molnbildning. Nu befinner sig minigalaxer inte nära ekliptikan varje dag eller vecka så fenomenet uppträder endast då och då. Men man skulle således kunna pricka in molnbildnings-fenomenet om man bara kikar på en rymdkarta och ser var minigalaxerna ligger utmed ekliptikan och därmed kunna se när molnbildningen kan uppträda.
Prognoser i media.
Prognoser i media har oftast rätt utsikter. Dom följer astronomiska förutsättningarna förvånansvärt tidsenligt. Men jag tror inte att nån gör prognoser utifrån astronomiska data. Så hur får dom till det då? Använder dom AI modeller? Används massiva data ur historiska databaser? Körs statistiska beräkningar? Ordinär metrologi används väl i alla fall. Och att beräkningarna sker med snabba datorer.
Soligt hela nästa vecka.
Träffar på större och mindre stjärnor varje dag nästa vecka. Stor chans att det blir soligt hela veckan. Risk för islossning och höga flöden om all snö smälter på en gång.
Tur med vädret i påsk.
Bra synkronisering med stjärnor. Även månen är med och bidrar. Av själva definitionen på påsken så innebär det att vid en sen påsk kommer månen från vänster in i bilden och därmed interagerar med den stora galaxhopen till höger så att inledningen av påsken blir solig. Senare under själva påskhelgen blir det fullträffar på stjärnor från fredag till måndag. Visserligen inte starka stjärnor men dom ligger på ekliptikan och i år dessutom på våran longitud, och därmed blir aktiva hela dagarna.
Hur och när historien bakom påskens tidsschema har kommit till vet jag inte, men att definitionen är genialisk som tar hänsyn till olika faktorer astronomiskt sett.
SPICA en superljus stjärna.
Den befinner sig på 250 ljusårs avstånd. Centrum för vintergatan ligger på 25000 ljusårs avstånd. Den befinner sig alltså ganska nära astronomiskt sett. Och så ligger den nära ekliptikan som är villkoret för att den ska vara aktiv med solen, sett från jorden. Det kan vara den stjärna som ger mest inflytande på vädret.
