Solens och jordens rörelsemönster.

Det här är den världsuppfattning som jag har. Solen roterar 1 varv i månaden moturs sett norrifrån. Jorden som ligger i solens magnetfält dras med i rotationen men med en eftersläpning så att ett varv avverkas under ett år. När jorden drivs runt så reagerar jordens magnetfält med solens, så att jordens magnetfält hakar i solens magnetfält på solsidan och formligen rullar på solens magnetfält och därav uppkommer jordrotationen. Jordens rotation och magnetfält driver sedan månen runt , men den har inte ett symmetriskt magnetfält så den bara vickar lite istället för att rotera. Jordens atmosfär ligger i samma gränsskikt som kontaktytan mellan solen och jorden där solens magnetfält bromsar jordens cirkulära bana runt solen (pågår endast under dagtid) som får till följd att atmosfären dras runt och blir den kraft som kallas för Västanvind-driften. Så när man mitt på dagen tittar mot solen och ser molnen dra förbi österut så är det resultatet av den bromseffekt från solens magnetfält som interagerar med solens i motsatt riktning skjutande kraft på hela jorden i jordens färdriktning. Därmed är väder och vindar härledda från grunden enligt min mening. Vad solen sedan får rotationsenergin ifrån är jag osäker på. Solsystemet driver ju runt i galaxen så i paritet med dem förra påståendena så kan galaxcentrum vara en orsak. Vad som strider mot detta är att solsystemets plana skiva inte alls ligger i samma plan som galaxskivan. Istället har kanske solen en gång passerats av en annan sol eller satellitgalax på avstånd och därmed genom magnetfältsinfiltration fått en rotationsenergi som räcker än idag men som långsamt klingar av. Ett tredje alternativ är att det sker en positionsförändring till en dold sol eller en stor massa (mörk massateori tror jag inte på) någonstans i vintergatan som interagerar med solen och därmed ger den kontinuerlig rotationsenergi. En ledtråd kan vara att leta i solsystemets plan alltså ut mot ekliptikan. Det är ju i det planet där jag kikar på stjärneffekterna som ger extra solljus, men vad som skulle orsaka rotationsenergi där utifrån är oklart.

Planet att räkna med.

När den här värmeböljan började i maj så passerades en planet av sol-jordlinjen. Dessutom befanns en starkare stjärna längre bort på linjen. Händelsen är i konsekvens med enbart jorden iakttagen. Men här kan planeten fungera som en ljuspump då den roterar moturs. När linjen kommit 2 grader förbi planeten så upphörde den här värmeböljan.

Einsteins rosen bridge?

Såg en glimt av att Einstein har gjort nån beräkning som skulle ha med galaxer att göra. Men han gjorde väl sina beräkningar innan galaxer och svarta hål kommit till allmän kännedom.

Mätplats med en speciell egenskap.

Platsen där jag mäter temperaturen befinner sig i lä. Dels av träd dels av berg, och dessutom längst ner i en dalgång som går i nord-sydlig riktning. Vid väderomslag med varma västvindar på vintern tar det oftast en eller flera dagar innan temperaturen börjar stiga eller t.om. så kan kylan hålla i sig tills nästa köldperiod. Men vid sådana här plötsliga temperaturförändringar som ändå sker i nere i dalen så kan det vid ett och annat tillfälle vara stjärnfenomenet som ger sig till känna. Och oftast kring jul då det finns flera starka stjärnor som kan komma i aktivt läge.
Dagens bild

Fullmåne och tillfälligt blått ljus.

En mindre galaxhop passeras i morgon. Mycket stor chans till sol.
Och dessutom ett nära ekliptikan fenomen. Om en stjärna befinner sig på 15 vinkelminuter över ekliptikan så tar jordbanans hastighet ut av den tillbaka-vridande zenit-pelaren så att stjärnan befinner sig i aktivt läge en hel dag. I morgon blir det bara på förmiddagen av en 30*sol stjärna.
Återstår att se om den bränner av dimman.
På kontrariktningen bakom solen finns stjärnan Spica som ger ett intensivt blått ljus. Inträffar i så fall som mest kl 13:30

Riktning och kontrariktning

Tills nu har jag bara tittat från solen mot jorden (höger bild), men nu fick jag till programmet så man ser från jorden till solen ( vänster bild). Bilderna kan köras synkront med samma lokala pelare (gröna prickade linjen). En liknande förstärkareffekt kan komma från kontrahållet också.
Man kan ju påvisa att solen beter sig som en lins och det kan bevisas när total solförmörkelse inträffar.Men så här års blir det väl många röda markeringar att hålla reda på då en del av galaxskivan och galaxcentrum kommer in i bilden.

Fint väder i morgon

Mycket gynnsamt i ekliptikan-fönstret för att det blir kanonväder i morgon. 
Vi har fyra starka objekt under hela dagen.
 
Och så blir det intensivare sol mellan klockan tolv och ett  då linjen för en ljusstark galax korsas.
 
 

Bengts rymdväder.

Vädret och ekliptikans stjärnor.

RSS 2.0