Har även vindar och vindpustar astronomiskt ursprung?
När vindar och vindpustar har varit i omlopp och jag vid några tillfällen jämfört tidpunkter med när zenitlinjen korsat starka stjärnor så har jag sett ett klart samband. Tillfälligheter kan det vara men med en noggrannare studie skulle det kunna visas ett resultat.
Varmare kvällar.
Nu passerar Jorden den större galaxhopen C och därmed kommer zenitlinjen under kvällstid B att hamna i centrum på galaxhopen. Veckan som varit har zenitlinjen hamnat i galaxhopen på förmiddagarna A och gett störst solchanser då.
Vinter, senvinter, vårvinter och vår.
Aktuell bild 21-03-21 Tid kl 20:00
A = Vinter
B= Senvinter
C= Vårvinter
D= Vår
När Jorden är vid respektive bokstav så infaller årstiderna i grova drag. Våren kommer etappvis efter varje galaxhop.
Väder och klimat, ett svårartat forskningsområde.
Gör man en upptäckt inom klimatforskning som är enkel att bevisa så är det i alla fall svårt nog att få uppmärksamhet för det.
Jag vill påstå att jag har gjort en upptäckt inom klimat och väderområdet. Men när jag vill förklara min teori och modell så sträcker sig intresset till att påpeka att det finns vädertjänster som dygnet runt sysslar med att göra prognoser. Så då undrar man varför det finns skolor universitet och forskningsanstalter som ägnar tid åt forskning och vetenskap när det i alla fall redan finns superdatorer och formler som kan förklara och räkna ut allt möjligt. Min åsikt blir bara den att det handlar mer om showbusiness än att hjälpa människor som har väderrelaterade problem.
Korttidsprognos.
I morse när jag tittade på datorn och vyn över rymdfönstret så iakttog jag att vid tolvtiden så blir det en träff på två stjärnor. Med planer att handla lite på byn satte jag på bilvärmaren. Men allteftersom tiden gick och det var gråmulet så tänkte jag att resan till byn kan jag göra senare. Men när jag tillfälligt såg att solen lyste så iakttog jag att klockan var tolv. När det är finväder vill jag gå ut, så jag åkte ändå ned till byn i bländande sol och blänkande snö. Polariserande solglasögon är ibland guld värda. Plötsligt var det mycket folk ute i solskenet. Jag gick in och handlade och väl hemkommen så hade det mulnat igen.
På bilden vrider sig den punktmarkerade linjen medurs så den är i läge nära stjärnorna bara nån timme.
Högtryck i början av februari.
Om en vecka kan ett högtryck etablera sig över Skandinavien. För att gå rakt på sak så är det stjärnan HIP 42911 som kommer i läge för det.
Galaxljuset kommer tillbaka.
Denna vecka kommer jordlinjen in i galaxljuset igen.
Skogsklimat
Ibland kan jag fundera på vad skogen och all annan vegetation har för inverkan på väder , vind. Fungerar skogen som en slags stötdämpare för alla lågtryck och högtryck som sveper fram, och jämnar ut variationerna? Det tillverkades en konstgjord grusöken inte så långt härifrån, ca 1,0 x 0,7 km. Undrar vad det blev för skillnad i t.ex temperaturer mitt på den ytan efter att den gjordes.
Rekordblåsväder.
På nyårsdagen blev det rekord i vindkraft under ett dygn.
Det kan ha varit ett astronomiskt läge för det.
Den anspråkslösa stjärnan vid namn HIP 32461 kan ha gjort grovarbetet.
Under större delen av dygnet låg stjärnan till vänster om skandinaviska zenitlinjen vilket innebar en plötslig uppvärmning av området väster om Sverige. Uppvärmningen tillsammans med lågtrycket gav rekordmycket vind.
En eller flera medverkande stjärnor nere till höger om zenitlinjen kan också ha givit ett bidrag till uppvärmningen eftersom dem påverkar området till vänster om zenitlinjen på norra halvklotet.
Snö till helgen.
Det kan bli ett rejält snöväder till lördag och söndag.
Aldebaran passerad.
Kan tänka mej att det blir stabilare väder när vi passerat jättestjärnan Aldebaran. Och månen är också på väg ifrån Sol-jordlinjen.
Gaia-teleskopets position.
När jag läste om rymdteleskopet Gaia så insåg jag till min förvåning att positionen som teleskopet befinner sig på är inget mindre än en punkt på den här Sol-Jordlinjen som jag använder mig av för att se i det lilla fönstret ut mot rymden. Platsen som teleskopet ligger på kallas för lagrange-punkt och är en av fem förekommande punkter. Nu kikar man väl åt alla möjliga håll med det här teleskopet. Platsen på bilden är L2.
Händelse på lördag
På lördag passeras en stjärna som finns mitt på ekliptikan.
Kan bli en lite varmare dag då.
Klen brittsommar.
Kikar man på stjärnfönstret bakom jorden så ser det ut att bli en svagare brittsommar i år med blygsamma temperaturer. Stjärnorna kommer lite i otakt med våran longitud.
Bot mot klimatångest.
Tiden före teorierna om sol-jordlinjen så drabbades jag av ångest av klimatets vilda svängningar och vartåt det barkar. Men vartefter jag studerade ekliptikans mönster av stjärnor och planeter samtidigt med dagliga väderobservationer så har jag tappat respekten för domedagsprofetior. Tycker också att jag har en bättre och framför allt lugnare attityd till väderrelaterade nyhetsrapporter.
Dagens aktuella bild.
Ett par lågtempertur-stjärnor varav den nedersta på 600 ljusårs avstånd ska passeras det närmaste dygnet.
Ljusare denna helg.
En liten grupp galaxer gör det ljusare några dagar.
Neptunus i aktivt läge.
Det finns några stjärnor i närheten bakom Neptunus men ingen superstark med magnitud under 5. Så ingen värmebölja direkt. Sol-Jordlinjen har i alla fall passerat planeten så nu kommer den i mer aktivt läge. Alltså varmare och soligare bara nymånen drar sig undan till höger utanför bild.
Neptunus på gång.
Om en vecka passeras Neptunus. Kanske drar planeten in lite extra ljus mot solsystemet. Men det finns ingen starkare stjärna bakom den att hämta ljus ifrån. Så var det däremot med Jupiter och Saturnus i Juni och Juli. Jag skulle tippa att det blir lite förhöjda temperaturer ändå.
Energi från solljus vid ljusstarka stjärnor.
Hur mycket energi går det åt att värma upp och avdunsta dimma på morgonen efter ett regnväder. Temperaturen var som lägst 6 grader. 3 timmar senare är det 10 grader varmare.
Mindre än en timme senare
Och här är den aktuella fönsterbilden
Stjärnan till vänster har visuell magnitud på 2.8 och den till höger har 3.6.
Stjärnorna är superljusstarka
.
Skymningsljus och stjärnor.
Skymningsljuset i kväll hade samma färg och lyster ända bort mot horisonten. Vanligast är att det mörknar successivt mot horisonten. På bilden syns flera starka stjärnor som ligger nära Zenitpelaren.
