Fångat solglimtar
Så här efter sommaren så tycker jag att det har gått bra att fånga solglimtarna. Har kollat programmet på morgonen och hämtat tider och sedan anpassat utomhusaktiviterna efter dem. Och jag tycker jag har prickat in solglimtarna mellan skurarna.
M2 stjärnkluster
Högtrycket vi har nu kan vi nog tacka stjärnklustret M2 för.
stjärnkluster M 30 på ingående
Och nu är det ett stjärnkluster som ligger 8 grader under ekliptikan men är ändå verksamt.
Det är 2 Stjärnkluster bredvid varandra Pal 12 och M 30
Varmt på fredag
Jag menar fredag och inte Lördag Ett högtryck kan bildas österut då starkare stjärna mycket nära ekliptikan blir verksam.
Sol på fördag och sedan byggs ett högtryck upp österut som kan ge varmare och soligare efter två tre dagar när högtrycket kommer hit.
Sol på fördag och sedan byggs ett högtryck upp österut som kan ge varmare och soligare efter två tre dagar när högtrycket kommer hit.
M 72 Lite data
Ljuset ifrån den har varit på väg i 55000 år till hit.
Antal stjärnor som ingår i hopen M 72 är 100 000.
Den ligger på andra sidan och en bra bit utanför galaxskivan är således en av dem mest avlägsnasta stjärnhopar, men är icke att förbise.
Den upptäcktes redan år 1780 och den är lite svår att se i mindre teleskop.
Vänstra bilden visar galaxen från sidan och högra bilden visar galaxen i skivplanet.
Den röda plumpen är dom ca 3000 stjärnor som ligger i ekliptikan-planet.
Varmare nästa vecka
Stjärnklustret M 72 ser ut att få maximal verkan på tisdagen och några dagar efter.
Då jorden befinner sig vid det röda strecket.
Regnig period
Ska titta på högtemperaturstjärnorna. Det är inte stjärnor i sig utan stjärnkluster med tiotusentals stjärnor. Just nu måste jag iväg och arbeta men jag återkommer till det, för det går att filtrera ur dom här klustren i programmet.
Skurar och sol
Ser ut som att skurarna kommer punktligt vid tomrummen och solen skiner upp vid stjärnhopar i fönstret.
Vänstra bilden är i 20 graders vyn.
Högra bilden är i 4 graders vyn.
Övre gröna linjen på jorden är zenit för aktuell position och den under jorden är kontrakurs.
Vänstra bilden är i 20 graders vyn.
Högra bilden är i 4 graders vyn.
Övre gröna linjen på jorden är zenit för aktuell position och den under jorden är kontrakurs.
När dom gröna punkterna sammanfaller med dom röda så ökar solchanserna markant.
När dom gröna punkterna går i tomrummen mellan stjärnorna så blir chansen för nederbörd mycket större. Så är principen.
Under ett dygn så pendlar den gröna linjen ca 30 grader åt varje håll samtidigt som jorden rör sig 1 grad åt vänster.
Solen är vädrets motor
Solens effekt varierar. Frågan är bara, hur korta eller långa intervall är de?. Och i vilken storleksordning?
Så här ser i alla fall dagens fönster ut med galaxcentrum i skivan till höger i bild och så ser man ljusa molnet under jorden som är en liten miniatyrgalax vid namn sagittarius dsph.
30/6-2015 Tisdag
Ja det var soligt på morgonen men nu drar ett molntäcke över. Nu är ett av dom starkaste stjärnklustren i fönstret M22 idag och då borde det kunna bli högtryck framöver. M22 klustret träffar i år ca 0- meridianen och och högtryck över nordsjön kan vara förestående. Med semester nu så har jag mer tid att följa väderläget.
Kunde man bara fånga solglimtarna under en dag.
Kunde man fånga solchanserna mellan skurarna så skulle man få ganska bra väder under en och samma dag. Men arbetstider och raster är inte synkroniserade med skurar och solglimtar. Men med det här astronomiska programmet kanske man kunde göra nåt åt det. Ett tänkbart projekt tror jag det kan vara om man använder det virtuella tornet i programmet.
Kuslig precision.
Satt idag och solade på verandan och vid 11:50 tyckte märkbart att himlen i ett svep blev lite blåare från att nyss tidigare ha varit höga vita täta moln slingor. Tänkte för skojs skull att jag går in och tittar på datorn kollar in nån stjärna nära klotet men såg inget. Men när jag kollade det virtuella tornet som jag programmerade in i höstas så såg jag att på 18 grader under ekliptikan träffar tornet stjärnhopen NGC 5986 med magnituden 6,6 och storleken 10 bågminuter . Så nu ska jag hålla koll på fler hopar och det aktuella vädret för tillfället.
Stjärnklusterkarta
Så här ser det ut 20 maj 2015
Dagsprognosen för sol ser ut att stämma.
Med den virtuella lokala pelaren i programmet så kan jag visuellt pricka in när solen ger mer eller mindre energi på den plats jag befinner mig.
Lysa
Ordet lysa användes i skogsbruket förr. Med lysa menas en ljus rak smal urhuggning eller naturlig smal öppning i mörka skogen. En traktorväg är nog lite för bred för att kallas lysa. Nog om det! När jag tittar på stjärnor så kan det som det varit idag befinna sig en ljusstark stjärna (700 x sol) mitt på ekliptikan mellan solen och jorden fastän på kontrariktning. Ja det är bara att konstatera vad det varit för väder idag. Sol och nästan inga moln. Jag skulle vilja kalla en sån stjärna för en Lysa.
Stjärnornas väder.
Stars War är ju nånting som en del har satsat mycket pengar på men om det gått till nån nytta vete väl tusan. Om en miljons bråkdel av den satsningen hade ägnats till Stars Weather och forskning på stjärnornas inverkan på vädret istället så hade folks standard och välmående kunnat öka i både kvadrat och kubik.
Trimmat bärbara datorn
Nu har jag bytt ut den mekaniska hårddisken mot en elektronisk disk. SSD-Disk kallas den och är en förkortning av Solid State Drive. Är det nån skillnad då? Ja nu är det som att slå upp en tidning. Skärmen är igång direkt om jag bara fällt ihop den sen sist med programmet igång vill säga.
Vissa dagar är varmare.
Vasaloppets dilemma.
Man kan tro att vädret har största betydelsen för genomförande av skidtävlingen. Men nu finns det en snöfabrik i Oxberg som kan komplettera för snöbrist på kritiska partier. Varmt väder kan ha en viss påverkan på spåren naturligtvis. Men det första som går sönder i spåret är stavfästet bredvid spåren p.g.a. för små trugor på skidstavarna. Många vill ju ha så lätta stavar som möjligt. Med bredare trugor på stavarna som det var tidigare så hade nog dom flesta kunnat åka i riktiga skidspår.
Galaxerna återkommit på ekliptikan
Nu har Galaxerna ( dom gröna) återkommit i fönstret efter ett par månader i mörker. Jordklotet (det mörkblå) snurrar åt vänster samtidigt som det rör sig åt vänster och det tar tre dygn mellan varje rutlinje.
