Vintersol
Vinterljuset är tillbaka. Kanske inte så mycket värme, men ljust blir det. Bandet av galaxer till vänster blir aktuellt dom närmsta två veckorna och ger ett intensivt ljus.
Den gröna zenitlinjen pendlar mellan M och K och korsar många starka stjärnor. Effekten av det blir värme och om flera av dom starkaste stjärnorna händelsevis korsas när solen är som högst mitt på dagen så blir dagstemperaturerna högre och kanske kan det dras igång ett högtryck då.
Ljus natt.
Fullmånen blev otroligt ljus i natt men även temperaturen blev utöver det vanliga. Nästan nollgradigt vid midnatt för att sedan bli mer normal med -10 grader på morgon. En misstänkt kandidat 6 grader under ekliptikan kan ha ett finger med i spelet.
Återinträde i vintergatan
Det börjar hända mer saker nu när jord-sol- linjen blir parallell med galaxskivan. Maximum inträffar vid julhelgen. Det innebär fler och starkare stjärnor i fönstret ut mot ekliptikan. Plejaderna avverkades för en vecka sedan så nu borde det bli lite kallare. Men det finns en och annan jättestjärna före jul också. Exempelvis Aldebaran
Dagens väder påverkat av Merkurius?
Endast med en halv grad ovanför ekliptikan passerade planeten Merkurius den s.k. Sol-Jord-linjen för några dagar sedan. Merkurius har högre rotationshastighet runt solen än jorden så nu har den varit bakom och kommer fram och ut till vänster bakom solen. Effekten av planetens läge och passage tror jag man avläsa i senaste dagarnas väder. Molnfritt, varmt i solen och varmare än på länge. Det kan jämföras med det föregående högtrycksbetonade väder som pågått en tid men som då varit helmulet.
Solglasögon rekommenderas i morgon
Redan i morgon bitti kommer solen att vara stark och färga horisonten. Torsdag och fredag blir det extra soligt och med det också varmare. På bilden under till vänster är det två galaxer strax under ekliptikan som startar en varmare period som varar i nån vecka eller två.
Kalla nätter.
Galaxhoparna har kraft nog att bränna av övre molnlagren så värmeutstrålningen från marken blir mcket stor på nätterna och det känns även på morgon och kväll. Vädret nu är mycket likt vårvinter i mars då liknande situation uppstår.
Stjärnbilden Jungfrun och Brittsommaren
Här kan kopplingen vara mellan Brittsommaren och galaxhoparna i stjärnbilden Jungfrun. Den fiktiva zenit-pelaren för ca 60 breddgraden infinner sig mitt på dagen på dem två galaxhoparna och pendlar centrerat över dem. Den tredje hopen till höger var i aktivt läge för två veckor sedan.
M 72
Stjärnklustret M72 har dominerat senaste dagarna med maximum idag. Nymånen har gått förbi och syns nere till höger i bild.
Järnnätter
Det kan bli nattfrost nu när nordanvinden drar ned. Det är tunt med stjärnor under ekliptikan när järnnätterna infaller.
Antagande varför solljusets styrka varierar med ekliptikans band av stjärnor.
I den här skalan på rymden så kan man nog endast göra antaganden och sedan på något sätt utvärdera iakttagelserna. Trots att stjärnorna ligger på så stora avstånd så kan dom ses med blotta ögat. Bara ljusets tid i rymden som 500, 1500, eller 6000 år borde räcka för att ställa frågan "Hur kan dom överhuvudtaget ses". Ett fenomen kan vara att ljuset från en stjärna "inte sprider sig likformigt" utåt. Alla andra stjärnor kan ha den inverkan att "ljuset från stjärnan dras mot ljuset från andra stjärnor". Ett exempel på det kan vara när ljus i nära sektorer utanför vår galax inte syns för då dras ljuset in mot galaxen istället. En iakttagare utanför vår galax kanske inte kan se några stjärnor p.g.a. platsen där den står har för lite massa och ljus. Och antagandet blir då att "ljus går i speciella stråk från en stjärna till en annan stjärna och vice versa". Här kan förklaringen vara till solljusets variation också stämmer med ekliptikans band av stjärnor som resulterar i ljusstråk in mot solen som vi korsar och vi får mer eller mindre ljus utmed resan efter ekliptikan . För att göra en lång historia kort. "vissa dagar mer ljus, andra dagar mindre ljus" eller ännu noggrannare, "vissa klockslag mera ljus andra klockslag mindre ljus.
Komplettering av formeln
Som nuvarande definition utläses så är det en stjärna och sol som ligger till grund för teorin.
Men jag har utökat observationerna med att titta på ett lika fönster i kontrariktningen för stjärna- sol. Då skulle formeln vara "stjärna-sol-stjärna". M.a.o. en ännu större effekt om det inträffar så att solen och jorden hamnar på en linje mellan två stjärnor i rymden för det gör det ofta även så. Fortfarande är det ljusets raka linje som ligger till grund för teorin.
Men jag har utökat observationerna med att titta på ett lika fönster i kontrariktningen för stjärna- sol. Då skulle formeln vara "stjärna-sol-stjärna". M.a.o. en ännu större effekt om det inträffar så att solen och jorden hamnar på en linje mellan två stjärnor i rymden för det gör det ofta även så. Fortfarande är det ljusets raka linje som ligger till grund för teorin.
Temperaturhöjare
I morgon (Tisdag) så kommer en 700- stjärna (700 ggr ljusstarkare än solen) på ingående mot Atlanten och värmer upp. Har vi tur så räcker värmen till att skapa ett högtryck som håller nån vecka eller så.
Centrum hamnar på atlanten
Galaxhoparna uppmärkta
Nu är dom mest ljusstarka galaxerna identifierade i två största Galaxhoparna för mars. Man kan säga att "man har plockat russinen ur kakan".
Det är dom röda punkterna i dom turkosa fälten.
Bättre upplösning och identifiering
Galaxhoparna som är aktuella så här års, liknar ett vitt töcken. Men zoomar man i hoparna så utmärker sig dom starkare galaxerna tydligt. Jag har valt att markera dom som har en magnitud på under 13 ungefär, och ett avstånd på upp till 15 grader ovan och under ekliptikan. Det ger betydligt mer precision när jag använder den lokala zenit-pelaren och bedömer träffarna som kan vara så korta som i 5-minuters intervaller.
Ingen rök utan eld
Det blev varmare utan några större förändringar i vädret. Orsaken till det kan vara en sällsynt precis träff med en lite starkare stjärna. Namnet på stjärnan kommer från Hipparcos stjärnkatalog och heter "HIP 38601".
Stjärnan har befunnits sig i vridningscentrum så den har varit i fokus hela dagen. Så kan det bli om en stjärna ligger på 10 till 20 minuters avstånd från ekliptikan. Förutsättningarna gäller bara för den här platsens longitud och latitud.
Bild
Bild
Virvelstormar.
Enligt vad jag observerat så förefaller det som att ju fler och starkare objekt som uppträder i fönstret, desto fler virvelstormar inträffar det lite varstans på jordklotet. Jag har tittat på ekliptikan för olika tidpunkter på året och jämfört med förekomsten av virvelstormar. Det finns områden på ekliptikan där det är betydligt glesare och svagare stjärnformationer och då uppträder inga virvelstormar. Frågan är om det kan bildas virvelstormar där stjärnformationerna är glesa och svaga.
Film
https://youtu.be/omiUOn6ZQuE (markera, högerklicka och öppna)
Filmen viasr från julafton em till den 28 dec midnatt.
Galaxerna mystiskt osynliga
Om en två tre veckor så syns inte några galaxer i fönstret. Att det finns tror jag nog men dom syns inte. Lite märkligt.
Det blev mörkt
I lördags och söndags var det ljust och måndag lite också. Nu har jorden kommit ur linjen för galaxhopen. Men det kommer en till i mitten av nästa vecka och då ljusnar det upp igen. Ska åskådliggöra det vid tillfälle för nu sitter jag bara med en padda och skriver. Och nu ska jag till arbajt..
Vinterdäck på.
När det blir kallt så blir allt stelt, trögt och segt. Så därför tog jag tillfället i akt idag när det är lite varmare väder och bytte däck på bilen. Nu läser jag att nordanvinden är på gång och är här i morgon. Det är bra med lite framförhållning.
