En teori om ljusets funktion i kosmiska webben.

Ljuset från stjärnor möter ljus från andra stjärnor och bildar plasma-tunnlar med en svagare gravitions kraft men som verkar på större avstånd då kraften är riktad stjärnor emellan. Det kan vara den kraften som sammanhåller galaxer istället för den suspekta mörka massan som är så svår att identifiera. Sedan kan det vara ljusets omformation på långa avstånd som ger sken av att rymden expanderar men som istället är att rymden är statisk och också är oändlig. Enligt den nuvarande definitionen av rymden så får inte det nya James Webb teleskopet se längre bort än max14 miljarder ljusår även om det kan det.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bengts rymdväder.

Vädret och ekliptikans stjärnor.

RSS 2.0