Antagande varför solljusets styrka varierar med ekliptikans band av stjärnor.

I den här skalan på rymden så kan man nog endast göra antaganden och sedan på något sätt utvärdera iakttagelserna. Trots att stjärnorna ligger på så stora avstånd så kan dom ses med blotta ögat. Bara ljusets tid i rymden som 500, 1500, eller 6000 år borde räcka för att ställa frågan "Hur kan dom överhuvudtaget ses". Ett fenomen kan vara att ljuset från en stjärna "inte sprider sig likformigt" utåt. Alla andra stjärnor kan ha den inverkan att "ljuset från stjärnan dras mot ljuset från andra stjärnor". Ett exempel på det kan vara när ljus i nära sektorer utanför vår galax inte syns för då dras ljuset in mot galaxen istället. En iakttagare utanför vår galax kanske inte kan se några stjärnor p.g.a. platsen där den står har för lite massa och ljus. Och antagandet blir då att "ljus går i speciella stråk från en stjärna till en annan stjärna och vice versa". Här kan förklaringen vara till solljusets variation också stämmer med ekliptikans band av stjärnor som resulterar i ljusstråk in mot solen som vi korsar och vi får mer eller mindre ljus utmed resan efter ekliptikan . För att göra en lång historia kort. "vissa dagar mer ljus, andra dagar mindre ljus" eller ännu noggrannare, "vissa klockslag mera ljus andra klockslag mindre ljus.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Bengts rymdväder.

Vädret och ekliptikans stjärnor.

RSS 2.0