Solsken i morgon.

Det som gör solskenet så intensivt i morgon är den superstarka stjärnan P-Leo. Det blir mer intensivt på eftermiddagen. Det blir en klockren träff med den här lokala zenit-linjen för området i skandinavien. Jag kan tro att det blir extra mycket ström för dem som har solceller. Jag har en liten platta på nån knapp kvadratmeter som jag skall ställa upp och se vad den ger, då den inte skuggas av träd.

Kallt.

Det var kallt i natt, -29. Om man tittar på en karta för temperarurer så är dalarna kallast i europa. Det vore intressant att veta var kylan kommer ifrån? Det var bara för någon dag sedan det blev nymåne också.

Mycket snö och kallt.

Det här med rönnbär och snödjup verkar i alla fal att stämma. Enligt sägen kan inte rönnen bära både snö och bär samtidigt. Lite rönnbär och mycket snö eller mycket rönnbär och lite snö. Och kallt är det! Kanske inte -30 men -20 i alla fall. Det blir att lägga några vedklampar i kaminen så man håller värmen.

Midvintersol.

Det blev äntligen en solig stund idag på eftermiddagen. Jag kan tro att två närbelägna stjärnor är involverade. En heter pollux och den andra heter castor. Dagens bild.
. En bild från en mera jordnära plats med -13 grader.

Kraftigt snöfall och blå himmel.

Efter det kraftiga snöfallet så har snötäcket blivit någon decimeter på gårdsplanen. Vid middagstid uphörde nederbörden så jag tog tillfället i akt och tog en runda med bilen mot fäbodarna västerut upp på högre höjder. Där var snödjupet 2 dm och mer. Då och då skymtade blå himmel fram. Då vägen var oplogad blev bilen som en snöplog själv med snön som yrde både över och på sidorna av bilen. Efter rundturen kom vi i alla fall tillbaka ner till civilisationen om än med en snöig bil. Vädersvängningarna som har blivit de senaste dagarna kan bero på enligt min teori att stjärnkonstellationen plejaderna har befunnit sig i rymdfönstret. En bild ifrån rymdfönstret vid middagstid.

Några solglimtar till helgen.

Det är i alla fall två händelser som sker till helgen som kommer. Bakom månen ska de tre galaxhoparna passeras och sedan ska bakom jorden den lokala zenitlinjen korsa den lilla men ljusstarka stjärnhopen plejaderna. Kan tänka mej att solen kommer fram bitvis ett par timmar om dagarna fredag till måndag. Lite tidigare på fredag och lördag och lite senare till på söndag och måndag. Bild från på lördagen då plejaderna ligger till vänster och upp bakom jorden.
Och vid samma tillfälle vad som finns bakom månen.

Jupiter.

Dagens bild från telefonen. Det finns några stjärnor bakom planeten jupiter och dess månar. Inga starkare på gång de närmaste månaderna. I början av juni passerades planeten Neptunus och är en bit ifrån den nu.

Planeten Jupiter och dess härjningar.

Den syns ju tydligt nu på kvällshimlen. Tror att det är den som är lite gulaktig. Den ser ganska harmlös ut men kan vara ganska så impulsiv. Hur den uppför sig kan bero på vad som finns bakom den från solen sett. Under hela hösten har det varit en del ljusstarka objekt bakom den (gröna området) och de senaste veckorna en lite starkare stjärna (lilla röda området). Det varma vädret som nu råder skulle jag tro att den rätt så mycket del i.

Hålrum i rymden.

Är rymden ihålig som en ost? Det ser i alla fall så ut om man blickar ut i det här fönstret från programmet. Dagens bild kommer från smarttelefonen som har en större databas att hämta från och rita upp stjärnhimlen.

Långväga ljus från Galaxen M74.

När ljus från en stjärna har varit på väg i 50 år kan man tycka att det är långt. I fönsterbilden bakom jordklotet finns nu Galaxen M74. Avståndet dit är 30 miljoner ljusår. Ändå syns den om man kikar på den. Jag tror att den ger ett jämnare ljusflöde över hela dagen och inte sol och sedan mörka moln var och varannan timme. Dagens bild:

Brittsommaren är på gång.

Den närmaste veckan finns det en större koncentration av stjärnor som ska passeras av sol-jordlinjen. Och så ska fullmånen också gå förbi den också i samma område. Dessutom finns de största planeterna Saturnus och Jupiter i området. Mycket på en gång de närmaste veckorna. Det ser ut som att det blir en varmare period igen trots att månen går ut i periferin från galaxcentrum. Dagens rymdbild nedan.

Kombinationsprognos.

Att bara endast titta på det här rymdfönstret i datorn kan fungera till viss del för att få en väderprognos. Jag måste nog kika på vanliga väderprognoser också. Men om man kombinerar ordinära väderprognoser med det här rymdfönstret tror jag att det går göra bra mycket bättre prognoser. Jag skulle vilja kalla det för kombinationsprognoser eller superprognoser. Om vi tar ett exempel i närtid, så säger vädertjänsten att på nu på måndag ska det bli skapligt väder. Kikar man på rymdfönstret för måndagen så ser man en liten galaxhopsom ska passeras. Även om den är liten så levererar den ett intensivt ljus. Så därför kan man utlova superväder för måndag med intensivt solsken. Bilden visar rymdfönstret för måndag eftermiddag.

Nymånen och Jupiter i konjuktion.

På söndag kväll går nymånen förbi Jupiter. Dessutom går månen förbi de tre galaxhoparna "Berenikes hår" så det kan bli varmare av det under helgen.
Bilden nedan visar riktningen till månen från jorden och galaxhoparna bakom.

Planeten Jupiter aktuell igen.

Om en vecka hamnar Jupiter på sol-jordlinjen, Det som kan var intressant vid passagen är vad som kommer att synas i rymdfönstret bakom planeten. Enligt rymdkartan finns där några svaga stjärnor, så det är inte alldeles tomt. I och med det kan jag tro att det blir fortsatt varmt även om det är höstdagjämning idag. Dagens rymdbild.

Fint valväder.

Om det är av ren tur eller lång erfarenhet av väderobservationer som valdagar har prickats in i kalendern har jag ingen aning om, men gynnsamt väder för en valdag är det. Om man kikar på rymdkartan kan man se en anledning till det fina vädret. Jorden passerar förbi två tätt intilliggande större stjärnor, och även mindre galaxhop 2,5 grader rakt ovanför ekliptikan. Och till vänster syns fullmånen som just gått förbi den också.
och en bild i samma område från telefonprogrammet. I den övre bilden syns det knappt nånting och i den undre syns det allt möjligt.

Saturnus aktuell.

Den näst största planeten i solsystemet ska jordklotet gå om de närmsta dagarna. Blir det en värmebölja nu på höstkanten måntro? Vi hamnar mitt på linjen mellan solen och saturnus i alla fall. När det blir fullmåne så brukar det bli klart väder. Kanske saturnus och andra planeter också har likartade egenskaper. Ett par aktuella bilder från ikväll.
och några abborrar jag har i dammen här.

Nattfrost och nymåne.

Måntro om nymånen har med nattfrosten att göra. Jag skulle tro det. Nu är det så mycket vatten på marken att det inte märks. Men att det varit nollgradigt intill backen här i alla fall, då jag mätt temperaturen mellan 0 till 1 grad på en höjd av 1.5 meter ovanför marken. En aktuell bild på hykieberg från väster genom dimmorna.

En teori om ljusets funktion i kosmiska webben.

Ljuset från stjärnor möter ljus från andra stjärnor och bildar plasma-tunnlar med en svagare gravitions kraft men som verkar på större avstånd då kraften är riktad stjärnor emellan. Det kan vara den kraften som sammanhåller galaxer istället för den suspekta mörka massan som är så svår att identifiera. Sedan kan det vara ljusets omformation på långa avstånd som ger sken av att rymden expanderar men som istället är att rymden är statisk och också är oändlig. Enligt den nuvarande definitionen av rymden så får inte det nya James Webb teleskopet se längre bort än max14 miljarder ljusår även om det kan det.

Låg fullmåne.

Månen går inte så högt på himlavalvet den här årstiden. Det tänkta högtrycket kan då inte bli så starkt då månens inverkan blir svagare. Men i alla fall så har jag nu fått en bild från programmet i telefon att jämföra från datorprogrammet och det blir något snävare vy men med fler synliga stjärnor. Övre bilden från datorn.
Bilden nedanför från telefon.

Månen påverkar också.

När nu månen på måndag och tisdag rör sig in mot galaxcentrum blir det ett gynnsamt läge för att det drar igång ett högryck över våra breddgrader. En bild på jorden med månen bakom som inträffar nu på tisdag.

Bengts rymdväder.

Vädret och ekliptikans stjärnor.

RSS 2.0