Jaha, då var vårvinterns galaxhopar passerade
Nu blir det lite lugnare på det gnistrande vårvädret.
Ingen vårflod än.
Med tanke på hur djup snön är så kanske man ska hoppas på en långsam snösmältning i år. Regn är väl inte bra för då blir snön som ligger på taken tung.
Det här är årets läge på galaxerna
Nedre bilden,
Förra årets läge 8:e april. Träff mitt på en galax! Nu har jag inga väderdata från då. Kanske man ska vara glad att det inte blir så i år för då hade det varit större risk för översvämningar.
Varma vindar på gång.
Det verkar som varmgraderna kommer tillbaka i morgon och några dager då tre starkare galaxer kommer i effektläge vid middagstid och sedan en stjärna som kommer i utdraget effektläge under eftermiddagen.
Stor chans att det blir sol. Med andra ord Vårväder.
Återstår att se om prognosen slår in.
Stor chans att det blir sol. Med andra ord Vårväder.
Återstår att se om prognosen slår in.
14 februari
Det brukar bli varmare den 14 februari. Och det finns fler och varmare stjärnor just där än det varit efter nyår. Det rör sig om tre till fyra starkare stjärnor som kommer i effektläge under en och samma dag.
Iakttagelse vid snöfall
Har noterat att det har varit kraftiga snöfall i vinter under eller efter såna här fenomen som jag beskrev i förra inlägget. Alltså när en och samma stjärna kommer i aktivt läge under en hel dag.
Ett ovanligt fenomen på tisdag.
Några gånger per år så inträffar en speciell händelse. En stjärna kommer i effektläge under en hel dag för den här platsen. Så här kan det se ut.
En och samma stjärna ligger i effektläge hela dagen. Och den är väl inte så ljusstark men det kan
bli lite varmare än vad som spås skulle jag tro.
Snöskottning.
Så här mycket snö har det inte varit på,jag vet inte när. Införskaffade en elektrisk snöskotta med 25 meters kabel. Kanske bra att lyfta upp snön med då snövallarna börjar bli höga.
Australien och fladdermöss.
I söndags var det så varmt på ostkusten i Australien så fladdermössen ramlade ur träden.
Trettondagen
Ljuset från galaxerna kommer tillbaka efter en månads frånvaro.
Och kanske lite rödare i färgerna.
Större och flera stjärnor än vanligt.
På julafton så är det flera mycket stora och starka stjärnor som träffas av sol-Jordlinjen. Kanske inte så konstigt då linjens riktning pekar rätt in i galaxen igen men nu i riktning från galaxcentrum. Det finns ju en och annan stjärna i vintergatan men det är nog bara nån procent av en promille av dem som astronomerna kan se. Det talas om tre till fyrahundra miljarder stjärnor.
Ständig variation
Jordklotets plats på ekliptikan är olika från år till år.
Datum och tid är 24 december klockan 12.00.
En jätte i närheten.
Jättestjärnan Betelguese ligger 16 grader under ekliptikan och kommer den som närmast kring vintersolståndet.
Urstark stjärna till Lucia.
En urstark stjärna kommer i effektläge kvällen före lucia. Den är visserligen långt bort med ett avstånd på 0,549 Kpc eller 1800 ljusår. Den är aktiv till den 18 dec. Och så ligger den 5 grader under ekliptikan. 119 Tau är beteckningen. Här kan orsaken finnas till att Lucia firas.
När jorden kommer till krysset så är det jul. Det finns flera starka stjärnor där, kanske inte så stark som 119Tau.
Nu är Plejaderna passerade.
Nu kanske det blir lite lugnare väder så man kan skotta undan snön innan det fryser på igen. Det blev närmare 3 dm blötsnö innan snövädret drog förbi. Det rasar tunga snösjok från plåttaken hör jag.
Gynnsam observationsplats.
Vilken plats på jordytan kan då vara bäst för att observera stjärnfenomenet. Eftersom det är temperaturen nära marken och avdunstningen i molntäcket som påverkas så kan en del platser vara mindre bra.
1. Inte för nära vatten då vattenytor dämpar temperaturvariationen.
2. Inte på kalfjäll och hedar där vinden har lätt att komma rörelse med temperaturändringar.
3. Inte i branta sluttningar där solinstrålning i ett visst väderstreck kan dominera mätningen.
4. Om man har solceller så borde man kunna se ett samband där.
1. Inte för nära vatten då vattenytor dämpar temperaturvariationen.
2. Inte på kalfjäll och hedar där vinden har lätt att komma rörelse med temperaturändringar.
3. Inte i branta sluttningar där solinstrålning i ett visst väderstreck kan dominera mätningen.
4. Om man har solceller så borde man kunna se ett samband där.
Plejaderna i läge.
Lite ljusare en vecka framåt kan det bli. Lilla Karlavagnen är väl ett mer bekant namn. Subaru heter dom på japanska. Det finns säkert fler namn på stjärnkonstellationen. Färgen är blåaktig och således ganska heta men inte alltför stora.
Orimliga avstånd
Ljusintensiteten från en ljuskälla avtar med kvadraten gånger avståndet. Att en stjärna på femhundra ljusår bort ska ge ett märkbart värmetillskott i form av rent solljus kan man nog bortse ifrån. Men vad är det för ljus som gör sig märkbart då? Ljuset från respektive stjärna ligger på kontrakurs mot ordinarie solljus. Tänkbara faktorer som kan ha inverkan
1. Krockande ljus med bieffekter?
2. Typ av laserljus?
3. Gravitationslins fenomen?
1. Krockande ljus med bieffekter?
2. Typ av laserljus?
3. Gravitationslins fenomen?
Brittsommaren på gång.
Det syns på programmet, med fler och starkare stjärnor, att det blir varmare väder om nån vecka.
Himlen skiner upp.
När sol-jordlinjen träffar på ett område med galaxer som idag så blir det lite extra glimmer mellan molnen.
Tvåkomponentväder.
Den ideala sammansättningen av en väderprognos är enligt min mening att, en del från ordinära väderleksprognoser och en del från stjärnbaserade data jämkas ihop. Först då kan man anta att prognoser stämmer till närmare 100%.
