Vinter, fullmåne, och smällkallt.
Det kan finnas en orsak till ordet smällkallt, och det kan vara att det smäller i tallarna så det ekar i skogen när det blir neråt 20 minusgrader. Någon förklaring på det har jag aldrig fått. Jag tror inte det är träd som bryts av. Kylan börjar bli kännbar -25 nu och går stadigt neråt så vedspisen får värma lite extra. Ibland funderar jag på om fullmånen har inverkan på temperaturen men åt det kallare hållet. Solen värmer och månen kyler. Det kanske beror på vart den här Jord-månlinjen hamnar i rymden. Den linjen rör sig i alla fall 12 gånger så fort som Sol-jordlinjen och är dessutom variabel och fladdrig i olika banor. Men den går att förutse i alla fall. Dagens bild visar månen rakt ovanför jorden.
Programmering och snöskottning.
Efter att ha fått igång det här rymdprogrammet Celestia på telefonen så har jag även nu programmerat in mina specialfiler från Windows till Android också. Sedan är det snöskottning i alla dess former. Från sopkvast upp till hjulburna redskap. Ena dagen fin pulversnö till andra dagar med tung blötsnö. En gemensam sak är välkommet hos båda aktiviteterna. Det är elden i vedspisen som ger värme, men samtidigt lugn och ro i allt fäktande hit och dit. Dagens bild visar att linjerna hamnat i ett mindre fält av galaxer.
Nordligare breddgrader ger tydligare vädereffekt.
Periferihastigheten för en plats på lägre breddgrader är högre och ger därmed en kortare tid i aktivt läge för en stjärnträff. Och tvärtom, längre tid i aktivt läge för högre breddgrader. Det gör att s.k. stjärnträffar ger tydligare temperaturändringar på nordligare breddgrader. För lägre breddgrader hinner inte temperaturen ändras så mycket. Platser norrut ofta har kallt i längre perioder men plötsligt och slumpvis kan det bli riktigt varmt. Dagens bild visar nymånen på ingående.
Nordpolsvädret kommer söderut.
Efter att ha läst om luften vid nordpolen blivit varmare så har den expanderat och skickat kalluften i omgivningarna söderut till oss i Skandinavien med nordostvindar här. Nu är det -23 grader. Jag har fått mer respekt för såna här temperaturer på senare år. Man måste ha koll på hur man klär sig sig och vad man ska göra. Astronomiskt sett så kollade jag vad som hände på nordpolen för några dagar sen och såg att stjärnan HIP 32968 kan ha gett den värme som åstadkom expansionen. Den 2:a januari kom den rakt ovanför polen. Dessutom var månen och vi på våran longitud ungefär i samma linje som sol-jordlinjen. En bild från det aktuella läget.
Solens utseende.
Principen om ljusgångar till solen skulle göra att dess utseende blev lik en igelkotte. Detta beroende på alla starkare stjärnor inom en radie på inte ett alltför långt avstånd. I vissa foton på solen ser den ut så. Vädermässigt har det varit både varmt och blött även om det ligger en eller ett par decimeter snö här. Kan den här konjuktion med Jupiter och Saturnus ha påverkat? En astronomisk julklapp fick jag också, och det i form av en app på programmet Celestia som jag har laddat till telefonen. Dagens bild visar att vi gått förbi två starkare julstjärnor strax under Jorden och fullmånen till höger är på väg om några dagar.
Ljus möter ljus.
Vid dem här stjärnträffarna så är ju jorden mitt i ljusgången emellan solen och den utpekade stjärnan. Det innebär att solens utsända ljus möter den utpekade stjärnans ljus. Det blir alltså en ljusgång som ständigt finns där så länge solen och den andra stjärnan lyser. Vad händer i denna ljusgång under miljardtals år då ljuset finns där? Kan det innebära en rödförskjutning exempelvis? Om en rödförskjutning uppträder där istället, hur går det då med teorin om rymdens expansion som förklaras med rödförskjutning. Vad vädret beträffar så är det sydliga vindar om kan ha att göra med förra veckans bakgrunder till fullmånen och jorden.
Plejaderna lyser upp.
Det kan bli lite mer dagsljus nu när Plejaderna kommer nära Sol-jordlinjen. Blåa till färgen avslöjar att dem är hetare än vanliga stjärnor. Jag kan mycket väl hålla med prognosmakarna om att det ska bli kallare om några dagar då Jord-månelinjen har passerat vintergatan och det kan bli en kallare period igen i ett par veckor framåt. Det varma vädret som varit har gjort att is på tjärnar är sällsynt, men lite is har jag sett i vikar på en högre belägen sjö. Bilden på högra sidan visar läget om ett dygn då Jorden ska passera Plejaderna och på den vänstra sidan ska Månen passera vintergatan. Plejaderna är nog i aktivt läge i nästan en vecka framåt.
Huvva, vad kallt det blev.
Vad som döljer sig bakom månen kan man se med Jord-månelinjen. Där är nu en svärm avlägsna galaxer som brukar producera kyla. Fenomenet som blir kan vara att höga tunna moln värms undan och rymdstrålningen får fritt inträde ända ner till marken. Den vänstra bilden är Jord-månelinjen, och den högra är Sol-jordlinjen.
Månen och planeten Uranus på en linje.
Ikväll kommer månen och Uranus in på samma linje som Sol-jordlinjen. Alltså på en och samma linje radas dom upp. En ide jag får om sol och planeter på en linje är att dem fungerar som en riktantenn. Kanske därav orsaken som ger effekter från stjärnträffar. Nu verkar det vara ganska tomt på nån stjärna ikväll. Bara en svagare galax uppe till höger och på magnituden 12,6 en grad ifrån linjen som blev passerad igår.
Analys av astronomiskt läge och en skogsbrand 2018.
Dokumentationen som finns från branden på Trängslets militära område ger en god bild dag för dag vad som hände. Dessutom hade jag bokat plats en månad i förväg på campingen i Särna och kunde som turist se på nära håll helikoptertrafiken bort till brandområdet. Jag anade att det skulle bli varmt i juli men kanske inte så varmt som det blev. Nu efteråt har jag kikat på dem här två astronomiska linjerna, Sol-jordlinjen och Jord-mån-linjen under dem dagarna som det brann och sett att brandförloppet utvecklades väldigt följsamt dag för dag om man jämför vad som panorerades bakom dem två linjerna. Att bränderna 2018 var i det här formatet är ovanligt, men det var också det astronomiska läget. En beskrivande analys är väl inte omöjligt att göra men det får bli senare.
Planeten Mars extra ljusstark.
Planeten Mars är aktuell nu några dagar då den syns väldigt tydligt på natthimlen. Det som är speciellt är att man ser den ligga i sol-jordlinjen ut mot rymden. Det är i det lilla rymdfönstret som planeter och stjärnor eller vad det nu är som uppenbarar sig i fönstret, som ger återverkan på vädret. Nu är väl Mars inget varmare rymdobjekt men lite märkligt är det att planeten lyser upp nu när den annars inte ger mera sken ifrån sig. Igår kväll blev det också nymåne så då blir det väl lite diffust solljus idag när månen ger solljuset en viss distorsion.
Kallt och ruggigt värre.
Ingen direkt nordanvind att skylla på, men kallt och ruggigt är det. Det här lilla huset jag bor i fungerar väl som en blöt ylletröja i höstrusket. Bra med vedkaminen som extravärme, bara man ser till att ha fyr i eldstaden. I natt som var kom mån-jordlinjen in i en hop svagare galaxer, och kan därav ruskvädret ha uppstått. I sol-jordlinjen var det också glest för att inte säga tomt på stjärnor.
Efterdyningar från planets passage.
Höstrusket som infinner sig kan vara verkan från en längre tids varma väder då luften tagit upp mycket fukt. Värmen kan vara orsakad av planeten Neptunus passage genom sol-jordlinjen för några veckor sedan.
Brittsommar i prognosen.
Ser ingen anledning avregistrera vespan och gömma igen sandalerna före den 22:a oktober.
En observation av månen.
Observationsdatum 20 september 2020. Efter en sval morgon så tar jag en promenad och blir förvånad hur varmt det blir bara efter nån timme. Det blir plötsligt sommarvärme mitt på dagen och temperaturen börjar falla först vid 19-tiden för att senare under natten bli -3 till -4 grader kallt. Jag kollar rymdkartan och jag ser ingen orsak direkt. Jag vrider och vänder kartan hit och dit och efter en lång stund ser jag plötsligt en tänkbar anledning. Istället för att kolla sol-jordlinjen så har jag riktat in månen och kollar på jord-månelinjen och ser att den träffar mitt i det stora galaxklustret. Dessutom panorerar den lokala zenitlinjen precis över dom här starka galaxklustren. Kan detta vara orsaken till den plötsligt fina höstdagen. Inte ett moln fanns på himlen under förmiddagen.
Klockan 9 förmiddag.
Den ljusa punkten i nedre högra delen av bilden är solen. Zenitlinjen är den gröna svaga punktlinjen i bilderna. Teorin är att månen som ligger bakom jorden i bilderna länkar in värmestrålning från dem här klustren.
Och dagens bild nedan har ett liknande utseende men jorden har flyttats lite längre till vänster om klustren eftersom jod-månelinjen har rört på sig.
Nymåne med höga tunna moln.
Nymånen passerar idag 5 grader över Sol-jordlinjen, och åstadkommer en distorsion i ljusflödet från solen, så det blir en blekare sol idag. Månen befinner sig alltså mittemellan jorden och solen.
Vyn är att utsiktspunkten är på solen och man tittar mot jorden och däremellan ligger månen i sin bana, som är på väg mot höger i bild
En specifikation av fysikaliska processer.
Vad finns det för fysikaliska processer som skulle kunna åstadkomma en förhöjd solstrålning vid en s.k. stjärnträff. Grundingrediensen är ljus, alltså ljus från stjärnor. Sedan finns det plasma, rymdplasma. En variant som kan uppstå av ljus är laserljus. En nyckelfaktor av processer är gravitationen. Området jag intresserar mig för är en liten del av rymden och det är sträckorna mellan stjärnorna. Ingen lätt uppgift att klura ut, och det finns mycket forskning av t. ex. plasma i kombination med laserljus.
Stjärnorna glesar ut och det blir kallare.
Det är väl bara att vänta in hösten nu när det blir glesare mellan stjärnorna. Man får väl försöka pricka in nån stark ströstjärna här och där och passa på då solen värmer.
Orkaner och tyfoner.
Virvelstormar i Atlanten är nyckfulla då man inte vet hur starka dom blir eller vart dom tar vägen. Den pågående stormen i Texas var ett tag väldigt kraftig men har nedgraderats. Och jag har studerat dom här virvelstormarna lite av och till efteråt och sett att, när dom har ställt till med oreda, så har det oftast varit starka stjärnor med i rymdfönsterbilden. Ett par oväder som tydligt hade starka stjärnor i fönsterbilden under tiden när förödelsen ägde rum var stormen Katrina och sedan en storm i filipinerna för ett par år sen som tog rubb och stubb. Och det har förekommit stjärnträffar med dem flesta orkaner. Vad jag tittat på med stjärnträffarna är den aktiva tiden. Nästan alltid är den aktiva tiden för en stjärna bara nån timme, men vid dem här katastroferna kan den aktiva tiden vara i dagar om det kommer en serie stjärnor eller som den i fallet på filipinerna där det blev en superträff med endast en stark stjärna som var aktiv från morgon till kväll. Visst hade dem fått förvarning om den tyfonen men den blev ändå mycket värre än prognoserna.
En stjärna med energi.
Jag måste ju nämna klustret M30 som är huvudstjärna i augusti. Den ligger under ekliptikan men den levererar nog mest av alla i denna månad. Och dem stjärnor i riktning mot M30 bidrar med att förmedla värmen från den till solen för att sedan länkas hit. M30 med en visuell magnitud på 7,1 är nog den stjärna som ger den mesta värmen i augusti.
Stjärnan M30 ligger nu något till höger inunder jordklotet i nederdelen på bilden.
