Superstjärnan P leo.
Den befinner sig långt bort. 1,6 kpc = 5400 ljusår. Det är den näst hetaste och ljusstarkaste stjärnan nära ekliptikan. Blå till färgen eftersom den är 20000 grader och en ljusstyrka på närmare 70000 gånger solen. Den är aktuell omkring den 24 - 25 februari, alltså dagarna före Vasaloppet. Blå stjärnor som jag tidigare nämnt, har en förmåga att ge kallt väder. Teorin är att de bränner bort höga moln och så kan utstrålningen från marken öka.
Det är stjärnan närmst till höger om jordklotet och passagen skedde strax före midnatt till onsdagen.
Det skedde en liten temperaturhöjning då som diagrammet nedan visar.
Och vinden vred sig lite märkligt också.
Högtryck på gång.
Stjärnträffen är så perfekt att ett högtryck kan bildas under dom närmaste dagarna. Stjärnan närmast till vänster om jordklotet är huvudaktör. Den kommer mitt för klotet vid middagstid.
Öppet spår åkarna får en fin dag.
Det blir en extra solig och varm dag i morgon då det blir en stjärnträff. Nu är det väl så att jag ska arbeta som vanligt men får jag nåt tillfälle så ska jag vara ute.
Isbana och regn.
För att kunna vistas utomhus utan att halka omkull så är broddar på skorna obligatoriskt. Varma vindarna från Atlanten som framkallar ishalkan kan ha orsakats av den stora planeten i solsystemet. Jag skyller på planeten Jupiter eftersom jag tror att den länkar ljus och värme från en stjärna med benämningen HIP 91402. Även stjärnklustret M22 är med som värmekälla. Jupiter har visserligen gått förbi stjärnan och klustret, men när planeten roterar, pumpar den ljus och värme från höger sida till vänster och skyfflar värmen till Sol-Jupiterlinjen för att sedan via solen speglas till jorden. Ett liknande förhållande inträffade sommaren 2018 men då med en annan stjärna.
Logiskt väder.
Jupiters rymdfönsterbild stämmer med den vädersituation som varit. Det finns en del frågetecken hur kopplingen ser ut till det rådande väder som finns här. Det är som att kolla i facit men man vet inte hur fysiken och beräkningarna har gått till.
En jämförelse.
Den varma månaden januari 1973 har jag astronomiskt sett jämfört med årets januari. Och det jag ser är att Jupiters läge i förhållande till sol-jordlinjen är i stort sett lika. Sedan har jag också jämfört den lokala zenitlinjen och där är det också så gott som identiskt lika, bara att det är förskjutet precis ett dygn. Jupiter är i lika läge vart tolfte år. Zenitlinjen är i lika läge var 24 timme. Finns det här en ledtråd till orsak och verkan i klimatet?
Jupiter är på den näst största omloppsbanan i bild. Övre bilden januari 2020
1973
Värme från ekliptikan.
Stjärnor som ligger närmast ekliptikan får ju störst inverkan globalt sett. Men om man bor på norra 61:a breddgraden, då är det stjärnorna som ligger en kvarts grad ovanför ekliptikan som kan ha störst betydelse. Då vrider sig den här lokala Zenit-pelaren runt en och samma stjärna under större delen av dagen, om det nu blir en stjärnträff vill säga. Dom stjärnorna är väl lätt räknade, men det har jag inte gjort, än. Idag blir det en träff på en halvstark stjärna 0.1 grad under ekliptikan klockan 12:06 och sedan en träff på en svagare galax 0,05 grader över ekliptikan klockan 14:35. Det kanske räcker till för att den snö som ska falla blir till regn.
