Solens utseende.
Principen om ljusgångar till solen skulle göra att dess utseende blev lik en igelkotte. Detta beroende på alla starkare stjärnor inom en radie på inte ett alltför långt avstånd. I vissa foton på solen ser den ut så. Vädermässigt har det varit både varmt och blött även om det ligger en eller ett par decimeter snö här. Kan den här konjuktion med Jupiter och Saturnus ha påverkat? En astronomisk julklapp fick jag också, och det i form av en app på programmet Celestia som jag har laddat till telefonen. Dagens bild visar att vi gått förbi två starkare julstjärnor strax under Jorden och fullmånen till höger är på väg om några dagar.
Ljus möter ljus.
Vid dem här stjärnträffarna så är ju jorden mitt i ljusgången emellan solen och den utpekade stjärnan. Det innebär att solens utsända ljus möter den utpekade stjärnans ljus. Det blir alltså en ljusgång som ständigt finns där så länge solen och den andra stjärnan lyser. Vad händer i denna ljusgång under miljardtals år då ljuset finns där? Kan det innebära en rödförskjutning exempelvis? Om en rödförskjutning uppträder där istället, hur går det då med teorin om rymdens expansion som förklaras med rödförskjutning. Vad vädret beträffar så är det sydliga vindar om kan ha att göra med förra veckans bakgrunder till fullmånen och jorden.
