Högtryck i början av februari.
Om en vecka kan ett högtryck etablera sig över Skandinavien. För att gå rakt på sak så är det stjärnan HIP 42911 som kommer i läge för det.
Galaxljuset kommer tillbaka.
Denna vecka kommer jordlinjen in i galaxljuset igen.
Skogsklimat
Ibland kan jag fundera på vad skogen och all annan vegetation har för inverkan på väder , vind. Fungerar skogen som en slags stötdämpare för alla lågtryck och högtryck som sveper fram, och jämnar ut variationerna? Det tillverkades en konstgjord grusöken inte så långt härifrån, ca 1,0 x 0,7 km. Undrar vad det blev för skillnad i t.ex temperaturer mitt på den ytan efter att den gjordes.
Solens och jordens rörelsemönster.
Det här är den världsuppfattning som jag har.
Solen roterar 1 varv i månaden moturs sett norrifrån. Jorden som ligger i solens magnetfält dras med i rotationen men med en eftersläpning så att ett varv avverkas under ett år. När jorden drivs runt så reagerar jordens magnetfält med solens, så att jordens magnetfält hakar i solens magnetfält på solsidan och formligen rullar på solens magnetfält och därav uppkommer jordrotationen. Jordens rotation och magnetfält driver sedan månen runt , men den har inte ett symmetriskt magnetfält så den bara vickar lite istället för att rotera. Jordens atmosfär ligger i samma gränsskikt som kontaktytan mellan solen och jorden där solens magnetfält bromsar jordens cirkulära bana runt solen (pågår endast under dagtid) som får till följd att atmosfären dras runt och blir den kraft som kallas för Västanvind-driften.
Så när man mitt på dagen tittar mot solen och ser molnen dra förbi österut så är det resultatet av den bromseffekt från solens magnetfält som interagerar med solens i motsatt riktning skjutande kraft på hela jorden i jordens färdriktning.
Därmed är väder och vindar härledda från grunden enligt min mening. Vad solen sedan får rotationsenergin ifrån är jag osäker på. Solsystemet driver ju runt i galaxen så i paritet med dem förra påståendena så kan galaxcentrum vara en orsak. Vad som strider mot detta är att solsystemets plana skiva inte alls ligger i samma plan som galaxskivan. Istället har kanske solen en gång passerats av en annan sol eller satellitgalax på avstånd och därmed genom magnetfältsinfiltration fått en rotationsenergi som räcker än idag men som långsamt klingar av.
Ett tredje alternativ är att det sker en positionsförändring till en dold sol eller en stor massa (mörk massateori tror jag inte på) någonstans i vintergatan som interagerar med solen och därmed ger den kontinuerlig rotationsenergi. En ledtråd kan vara att leta i solsystemets plan alltså ut mot ekliptikan. Det är ju i det planet där jag kikar på stjärneffekterna som ger extra solljus, men vad som skulle orsaka rotationsenergi där utifrån är oklart.
Rekordblåsväder.
På nyårsdagen blev det rekord i vindkraft under ett dygn.
Det kan ha varit ett astronomiskt läge för det.
Den anspråkslösa stjärnan vid namn HIP 32461 kan ha gjort grovarbetet.
Under större delen av dygnet låg stjärnan till vänster om skandinaviska zenitlinjen vilket innebar en plötslig uppvärmning av området väster om Sverige. Uppvärmningen tillsammans med lågtrycket gav rekordmycket vind.
En eller flera medverkande stjärnor nere till höger om zenitlinjen kan också ha givit ett bidrag till uppvärmningen eftersom dem påverkar området till vänster om zenitlinjen på norra halvklotet.
