Prognoser i media.

Prognoser i media har oftast rätt utsikter. Dom följer astronomiska förutsättningarna förvånansvärt tidsenligt. Men jag tror inte att nån gör prognoser utifrån astronomiska data. Så hur får dom till det då? Använder dom AI modeller? Används massiva data ur historiska databaser? Körs statistiska beräkningar? Ordinär metrologi används väl i alla fall. Och att beräkningarna sker med snabba datorer.

Soligt hela nästa vecka.

Träffar på större och mindre stjärnor varje dag nästa vecka. Stor chans att det blir soligt hela veckan. Risk för islossning och höga flöden om all snö smälter på en gång.

Tur med vädret i påsk.

Bra synkronisering med stjärnor. Även månen är med och bidrar. Av själva definitionen på påsken så innebär det att vid en sen påsk kommer månen från vänster in i bilden och därmed interagerar med den stora galaxhopen till höger så att inledningen av påsken blir solig. Senare under själva påskhelgen blir det fullträffar på stjärnor från fredag till måndag. Visserligen inte starka stjärnor men dom ligger på ekliptikan och i år dessutom på våran longitud, och därmed blir aktiva hela dagarna.
Hur och när historien bakom påskens tidsschema har kommit till vet jag inte, men att definitionen är genialisk som tar hänsyn till olika faktorer astronomiskt sett.

SPICA en superljus stjärna.

Den befinner sig på 250 ljusårs avstånd. Centrum för vintergatan ligger på 25000 ljusårs avstånd. Den befinner sig alltså ganska nära astronomiskt sett. Och så ligger den nära ekliptikan som är villkoret för att den ska vara aktiv med solen, sett från jorden. Det kan vara den stjärna som ger mest inflytande på vädret.

Har även vindar och vindpustar astronomiskt ursprung?

När vindar och vindpustar har varit i omlopp och jag vid några tillfällen jämfört tidpunkter med när zenitlinjen korsat starka stjärnor så har jag sett ett klart samband. Tillfälligheter kan det vara men med en noggrannare studie skulle det kunna visas ett resultat.

Bengts rymdväder.

Vädret och ekliptikans stjärnor.

RSS 2.0