Orsak och verkan.
Många väderfenomen uppstår utan att man vet vad som är orsaken. Det kanske bidrar till att vissa förklaringar har blivit framtagna som nödlösningar för att sedan bli allmängiltiga. Kikar man på hur fönsterbilden på ekliptikans stjärnor ser ut vid olika händelser så kan man få en ytterligare uppfattning om vad som skett vid olika händelser.
Högtryck på gång?
Imorgon kommer en och samma stjärna i fokus hela dagen. Kanske inte så stark, men den kommer i aktivt läge hela dagen. Så kan det bli om stjärnan ligger en kvarts grad norr om Ekliptikan.
Behovsrelaterat tänkande.
Om jag varit Meterolog så hade en inblandning av stjärnor i väderprognoser varit en absolut omöjlighet. Eller om jag varit Astronom så skulle jag inte befatta mig med väder. Men om jag hamnar i en enkel koja långt ute i naturen med både sommarhetta och vinterkyla och samtidigt har ett dataprogram över rymden och följer med i årstider och tvära kast i väderväxlingar så blir det ett annat tänkande.
Översiktsbilderna är från samma tidpunkt.
Vid fingranskning går det att finna det samband.
Nu har jag lagt till Svalbard och Grönland som pelarplatser. När vårvärmen kommer av sig och nordanvinden breder ut sig så finns källan och orsaken i nordligare trakter. Men det är först vid rörliga bildsekvenser som jag tycker man kan se något.
Solens instrålningsvinkel.
Med den intensitet solljuset har i början av maj så kan stjärnor med en vinkel 10-20 grader ut från ekliptikan ge effekt. Det finns ett galaxsystem 15-20 grader norr om ekliptikan som verkar vara den dominerande ljuskällan på ekliptikans aktuella sektor just nu.
