Plejaderna står på tur nästa vecka.

Stjärnhopen Plejaderna sveper sol-jord-linjen förbi den 21:a november nästa fredag.
Då blir det väl lite mer omväxling i vädret nästa vecka. Ska visst finnas ett 1000-tal stjärnor i gruppen. Ett mer bekant namn på Plejaderna är Lilla Karlavagnen. Subaru är det japanska namnet på stjärnhopen. Dom ligger bara 4 grader över Ekliptikan så dom ger nog ett märkbart tillskott till solindexet. Det är dom som ligger över till vänster om jordklotet och månen rakt under på bilden nedan.

Över eller under Ekliptikan.

 
För att vara konsekvent i tesen om att den jordyta som vetter åt den aktuella stjärnan får högre energieffekt så borde stjärnor som ligger över ekliptikan ge ett större solindex än stjärnor som ligger under ekliptikan. Stjärnor som ligger under ekliptikan ger ett mindre eller kanske negativt solindex och "neutraliserar" en eller flera stjärnor som ligger över ekliptikan. Har kikat på juni i år då det var så kallt och där prickade flera underliggande stjärnor in just för våra breddgrader. Och det är inte lika från år till år utan är beroende på månen, solen och solsystemets tyngdpunkt och det är inte ett periodiskt återkommande system utan det har ett oändligt antal möjliga variationer men observationsfönstrets utseende är ändå väl möjligt att beräkna, både framåt och bakåt i tiden.

Galaxerna skyms

Om nån dag nu i början av november så ser man inte några galaxer i och i kring "fönstret" och orsaken är att det är vår egen galax vintergatan som "stjäl" ljuset från andra galaxer. Kanske det är det uteblivna galaxljuset som gör att vinter och kyla infinner sig. Det går nu att se galaxerna ändå men då medelst med speciella kikare för infrarött ljus. Första galaxhopen som visar sig igen blir i mitten av januari. Pilen visar åt vlket håll jordklotet rör sig.
 Dom röda punkterna är dom starkare stjärnorna utmed ekliptikan. Galaxerna är dom turkosa objekten. Det tar tio dagar för jordklotet att röra mellan varje streck i rutsystemet.
6 November
 
15 Januari
 

Bengts rymdväder.

Vädret och ekliptikans stjärnor.

RSS 2.0