Ett nytt grepp om stjärnmysteriet.
Jag har försökt klura ut vad för slags effekt i lufthavet som kan vara reaktionen på det här mystiska stjärnfenomenet. Det kan vara jetströmmarnas form, läge och rörelsemönster, men den allmänna rörelsen österut är nog däremot orsakad av den ordinära västanvinddriften.
Iakttar man jetströmmar när en lite starkare stjärna kommer i position så blir dom krokigare och formar sig till halvcirklar och slingor och kan även börja vandra baklänges västerut. I storlek och tid finns ett sammanhang.
Om det nu är ekliptikans stjärnor som är orsaken till jetströmmarnas plötsliga krumbukter så kan förklaringsmodellen för långsiktiga väderprognoser vara ganska enkel. Jag gissar att det inte är många väderforskare som har haft en tanke på att koppla ihop stjärnor med väder och vind. Med datorprogrammet och ett antal jetströmskartor över tid så kan det gå att framlägga bevis för att sambandet existerar.
Iakttar man jetströmmar när en lite starkare stjärna kommer i position så blir dom krokigare och formar sig till halvcirklar och slingor och kan även börja vandra baklänges västerut. I storlek och tid finns ett sammanhang.
Om det nu är ekliptikans stjärnor som är orsaken till jetströmmarnas plötsliga krumbukter så kan förklaringsmodellen för långsiktiga väderprognoser vara ganska enkel. Jag gissar att det inte är många väderforskare som har haft en tanke på att koppla ihop stjärnor med väder och vind. Med datorprogrammet och ett antal jetströmskartor över tid så kan det gå att framlägga bevis för att sambandet existerar.
Hur idèn uppstod
I mina yngre år så arbetade jag för lantmäteriet som s.k. pinnpojk och en av arbetsuppgifterna där var att staka linjer. Det innebär att sätta ned stakpinnar på två platser och sedan förlänga linjen med flera pinnar i samma linje. När jag fick det här rymdprogrammet så upptäckte jag att det gick att förfara på samma sätt. Bara det att nu tog jag solen som utgångspunkt och jorden som riktmärke och kollade var linjen träffade. Eftersom jorden färdas runt solen så blev linjen rörlig och träffar då stjärnor i en cirkel med solen i centrum. Cirkeln är ju självaste ekliptikan och bildar en skiva i rymden där dom speciella stjärnorna ligger. Stjärnorna i sig är nog inte så unika utan det är platsen dom ligger på som gör att solen får en mystisk outforskad ökad värmeeffekt. När jag kikade på stjärnornas ljusstyrka, temperatur och storlek och för skojs skull jämförde med det väder som var för tillfället så trodde jag det var en tillfällighet men fortsatte att kolla och blev mer och mer förvånad för att inte säga konfunderad.
